Landet Lagom

Om det är något jag nästan hatar så är det arroganta personer.
Sådana som typ älskar sin egna röst och aldrig låter någon annan prata.
Eller sådana som skryter om sig själva och ser ner på andra.
Skäms!
Låt andra få prata någon JÄÄÄVLA GÅNG, jävla as.
Nej men seriöööst då.
Man ska ju vara stolt över sig själv, med det finns en gräns okej!
Jag är arg och irriterad.

Nä inte så.
Jag bara hatar när folk avbryter och aldrig lyssnar.
Haha, typ som när man sitter i klassrummet och behöver hjälp med något.
"Är det någon här inne som vet hur man......"
Så är det ingen som svarar, fast att man vet att i alla fall någon kan svaret.
Man är bara för feg för att avbryta tystnaden.
Så sitter man där i flera minuter, frågar samma sak flera gånger, tills någon svarar sådär tyst så att rösten blir lite high-pitched "vet inte...".
Tack för hjälpen.
Haha, så tyypiskt svenskt ju, att inte våga låta lite ibland.
Ta inte det sista kakan, utan dela den tills det bara är smulor kvar.
Jävla land och jävla svenskar.
Det är inte förrän man är tant som man vågar säga emot.
När det nästan är försent och alla skrattar åt en ändå.
Ååååh.

Jag vet inte exakt vad jag vill ha sagt med detta.
Jag är bara arg på hur det ser ut.
Fult.