lördag, september 11, 2010

DET SKA INTE VARA LÄTT HÄR I LIVET

Nu ni, nu har det blivit en massa strul hit och dit. Jag har en plan på att dra upp till strömstad och så då ska allt klarna. Det ska det faktiskt. Bara för att det är ledsamt och sånt nu, betyder det inte att man ska sluta hoppas på en bättre framtid. Och man kan ju inte bara sitta där och vänta, utan man måste faktiskt agera också. Gärna innan det är försent. Mor min håller inte med, hon tror att det är försent för att kämpa. När hon sa det, gav det mig ork att fortsätta faktiskt. Tack mammi (L).

Jag vill säga detta också att MPT10 kommer nog bli en sketabra klass. För alla är så fjärtiga, precis så som det ska vara. (att vara fjärtig är faktiskt bra, om man frågar mig).

Det känns som att jag har massor att göra innan jag ska åka. Men tåget går om typ massa timmar, så stress är ju onödigt just nu. Platta håret och fluffa till det vill jag göra. Men det går ju rätt fort ändå. (:

Jag känner mig sliten och rätt ful asså. Men det ska jag allt fixa till. Ska man lyckas måste man vara nöjd med sig själv först, innan andra kan vara nöjd med mig. Eller i alla fall så att jag kan känna av att andra är nöjda med mig. Så är det faktiskt. Innan man kan känna av att andra älskar en , så måste man älska sig själv först. Och även om man ska kunna älska andra, måste man älska sig själv. Egentligen tror jag inte på det där helt och hållet, men det finns ju ändå viss logik i det.

På tal om logik så vet jag en tjej som är så jäkla ologisk i sitt tänkande så det finns inte. Först tyckte jag att det var skitkul, men nu blir jag lätt irriterad på henne. Haha, att man kan vara så ologisk. Det förstår inte jag faktiskt.

Mammo gör lasagne. Det är faktiskt så att hon gör världens godaste lasagne! Ojojoj så gott det ska bli! :d

Åh det ska bli så skönt att få träffa min oscar. Han är inte dum, även om det finns de som tror det.. Det är inte så lätt att orka göra allt i världen för någon bara, hur gärna man än vill det. Det förstår jag ju. Jag känner ju likadant. Det är faktiskt viktigt med förståelse. Såklart det är. Ska man ge upp bara för att man får för lite? Det tycker inte jag. Dessutom tycker jag att det är roligare att ge än att få. Det känns mycket bättre att få se ansiktsuttrycket på den man gör något för, än liksom det där pinsamma när manfår något och inte riktigt vet vad man ska säga. Tack tycker jag är för mesigt ord. Supertack borde man säga när man får något, vare sig det var något man ville ha eller inte. Tacksam ska man vara.

Oj oj oj, ett ganska långt inlägg. Men det behövs allt ibland. (:

HA DET SÅ BRA :D

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar